En lördag mitt i bästa sommaren. Migränen försvann, till nästa gång (man hoppas ju trots allt att den gången inte kommer...) ska jag enligt Markattans tips införskaffa Inderal. Alla tips mottages tacksamt och prövas förhoppningsfullt. Tja, kanske provar jag inte allt...........
Just idag försöker jag driva ledont from hell på flykten med grapefruktjuice enligt någon huskur som letats fram ur minnesbanken. Göres bäst liggandes i sängen. Jäkla skit om någon frågar mig. Kolsyrebenen är tillbaka, jag ser dem men känner dem inte. Armarna är tunga och man hyllar uppfinningen sugrör för morgonkaffet vill man ju inte missa. Jag hasade mig ner och ut på altanen för att inmundiga frukosten där. Solen värmde, humlorna surrade. Jag måste höra och känna det, det riktiga livet när jag hamnar i den här bubblan.
Just idag känns också till exempel de där motorcykelturerna, badutflykterna, cykla till jobbet-turerna som om de fanns i ett annat liv. Det där friska livet där jag ju vill vara hela tiden.
Ja. Jag försöker acceptera och inrätta mig. Det är svårt, det är det. Huvudet är med men inte kroppen. Är i alla fall glad för att det går längre och längre mellan gångerna jag däckar. Alltid något!
Ingefära ska visst vara bra mot ledvärk också. Har inte testat själv men mamma påstod att det var bra.
SvaraRaderaJa, det är friska livet längtar man ständigt efter. Hoppas du hittar tillbaka dit snart.
Du har ju hunnit med en hel del i sommar, tyvärr vill inte våra kroppar vara med hela vägen... Det är surt, hoppas du snart är i gång igen! Kram!
SvaraRaderaKära Cina!
SvaraRaderaDu verkar ha haft en härlig sommar så här långt och det glädjer ett gammalt hjärta innerligt. Jag blir alltid så glad när jag läser dina kommentarer om kidsen, kommentarer fyllda av vardagsbekymmer, men framför allt av kärlek.
Men så denna migrän. Jag har ett tips och jag är lite osäker på om jag skrivit om det förut men jag gör det i så fall en gång till:
Min dotter råkade ut för en whiplash-skada genom en bussolycka och fick sitt liv i det närmaste förstört i nästan tio år. Hon blev fullständigt handikappad, kunde bara bära tyngden av ungefär en liter mjölk, orkade inte umgås sittande mer än korta stunder. Fick avsluta sina högskolestudier, sälja sin lägenhet, ja stod utanför livet helt enkelt. Besöken på sjukhus och allehanda vårdbehandlingar är oräkneliga. Försäkringskassan hade en tvåveckors undersökning av henne, med läkare, psykologer, gymnaster mm och konstaterade att hon aldrig mer skulle kunna jobba. MEN... så fick hon ett tips från en kompis om en sida på nätet, atlaskotan.se och mamma skickade genast pengar, ett par tusenlappar tror jag att det var, så att hon kunde ringa och beställa tid. (Det råkade sig att dom hade en mottagning bara ett par kvarter från hennes dåvarande tillfälliga bostad i Stockholm). Hon fick tid redan dagen därpå och där vände hennes liv. I dag har hon arbetat inom barnomsorgen och vården i ett par år, hon äter inga mediciner (dom slutade hon med genast), hon och hennes sambo väntar sitt första barn i november, osv. Ett helt normalt liv, utan smärtor, yrsel och annat elände. Våra vänner och släktingar som sett henne under de besvärliga åren säger att det är ett under som skett.Hon har rekommenderat atlaskotan.se till en manlig bekant som led av svår migrän och efter besök på deras mottagning i Kalix lär han må bra. Det senare är andrahandsuppgifter, jag har inte träffat honom själv. Behandlingen är inget ryck och knyck, inget hårdhänt eller smärtsamt och helt värt ett försök. Gå i alla fall in på deras hemsida, prata med dom och hör om dom kan hjälpa dig. Allt jag har hört om dom pekar på att dom arbetar väldigt seriöst. Naturligtvis inte uppbackade av den svenska sjukvården så det kostar en slant. Men vad kostar det inte att vara hemma från jobbet, att betala en massa mediciner och hur värderar man det personliga lidandet.
Ha en fortsatt bra sommar!